Verkmästargränd 5

Vatten och avlopp

Vatten saknas. Avlopp saknas.

Taxeringsuppgifter

Närområde

Mellan älven och universitetet finns de Östra stadsdelarna. Ålidhems pulserande studentliv, Sofiehems och Gimonäs trygga villakvarter eller naturnära Carlshem? Här sägs de flesta Umeåbor ha bott minst en gång i livet. Stadsdelen Ålidhemsområdet omfattar Carlshem, Carlslid, Carlshöjd, Gimonäs, Sofiehem, Ålidbacken och Ålidhem. Lugnt och lummigt! Före stadsbranden fanns det ingen bebyggelse här. Ett flertal industrier etablerades på älvstranden öster om Ålidbacken som relaterade till stadens återuppbyggnad. Detta blev platsen för sågar, gjuterier och tegelbruk. År 1925 blev Sofiehem en del av staden och dess egnahemsbebyggelse var ofta kopplad boende för de som arbetade på de älvsnära fabrikerna. Här slog sig olika arbetskategorier och samhällsklasser ner. Under mitten på förra seklet ökade bostadsbehovet igen och med ny stadsplan tog bebyggelseutvecklingen fart. Ålid­backen, nära det expanderande lasarettet, utvecklades till ett utpräglat hyreshusområde medan Sofiehem tog riktning mot en stadsdel med främst småhus. Här finns överlag gles och tät småhusbebyggelse med undantag för Tunnelbackens höga punkthus och intilliggande lägre, mer slutna bebyggelse. Gimonäs har en mer oregelbunden kvartersstruktur med omväxlande gles och tät småhusbebyggelse. Överlag blir intrycket luftigt och sammanhållet. Senare bebyggelse ökar graden av markutnyttjande genom tätare och högre bebyggelse. Levande och föreningsaktivt! Ålidhem och Carlshem speglar en karaktäristisk tid i svensk stadsbyggnadshistoria och var tidens svar på de förutsättningar som än i dag präglar Umeå stad; universitetets attraktionskraft och det efterföljande bostadsbehovet. Under 1960-talet uppfördes bostäder på Ålidhem på kort tid med tegelröda flerbostadshus i två till fyra våningar och lummig grönska. De bilfria kvarteren präglas av rörelser på gående och cyklisters villkor. Här har man närhet till eget stadsdelscentrum, universiteten och Strömpilens handelsområde. På 1970-talet var det dags för Carlshem med ytterligare flerfamiljshus medan Carlslid bebyggdes med varierade typer av tät småhusbebyggelse; radhus, kedjehus och vanliga småhus. På 1990-talet och framåt har olika typer av påbyggnader varit aktuell på de ganska låga flerfamiljshusen. I en förödande brand 2008 brann ett helt kvarter på Ålidhem ned. Med återuppbyggnaden skapades ett kvarter med dubbelt så många lägenheter och gemensamhets­lokal. Kompletteringar pågår löpande i stadsdelen och på senaste tiden har en ny bebyggelsetyp tillkommit på Ålidhem, nämligen stadsradhus. Mycket är på gång för framtiden. Både ett stort antal hyresrätter men även ägarlägenheter på Ålidhem. Vid Strömpilen planeras både för mer handel och bostäder.

Övrigt om närområdet

Sofiehem — Ålidbacken var ett av de viktigaste utbyggnadsområdena under mellankrigstiden och området införlivades med Umeå stad på 1920-talet. Området fick stor betydelse för utvecklingen av Umeå beroende på industriutbyggnaden i området som påbörjades kring 1890 och uppförandet av lasarettet 1903. Efter stadsbranden 1888 tog industrin fart för att tillgodose efterfrågan på byggnadsmaterial och ett av de områden som kunde tillhandahålla detta var Öbacka- Sofiehem- Ålidbackenområdet. Under 1900-talets början etablerades ett flertal mindre industrier, bl a tegelbruk, terpentin- och tjärfabrik samt sågverk. Alla sågverk i området uppförde arbetarbostäder för sina anställda. Sofiehemssågens arbetarbostäder låg norr om Gimoområdet, vid dammen. Gimosågen började bygga sina bostäder längre söderut 1918. Efter anläggandet av Sofiehems träsliperi år 1926 revs de gamla arbetarbostäderna vid dammen. På platsen där Sofiehemssågens arbetarbostäder legat avstyckades 67 egnahemstomter som låg ovanför sliperiet. Det var främst sliperiets anställda som på detta sätt fick tillgång till tomterna. På 1950-talet inleddes en ny epok i Sofiehems- Gimonäsområdets historia. Området planerades främst för småhus med visst inslag av flerfamiljshus. Förändringar har emellertid skett fram till idag, men trots dessa präglas området fortfarande av den ursprungliga karaktären med sina hus i prydliga rader längs de backiga gatorna. Socialt kapital! Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är. Forskningsresultat. Variationen i nivån på det sociala kapitalet är stort i de östra stadsdelarna, utifrån det index som konstruerades efter enkätundersökningarna 2006 och 2020. Gimonäs hamnade både 2006 och 2020 i den grupp med stadsdelar med det allra högsta sociala kapitalet. Sofiehem fanns i samma grupp 2006 men i 2020 års index hade det sociala kapitalet sjunkit något, från mycket högt till högt.